Torsten Larsson föddes 1918 i Prästerud, Bolet, men flyttade senare till Marieberg, Västra Takene, ett mindre lantbruk där Torsten växte upp tillsammans med sina syskon Arthur, Ragnar, Ingeborg och Gunhild. En syster, Ebba, dog i 20-årsåldern. Efter avslutad skolgång arbetade Torsten ute på jord- och skogsbruk och även med att ta upp torv på Smedbymossen.

Berta föddes 1910 i Norsstuga, Östensbyn, där hon växte upp som enda barnet till Edvard och Elin Olsson. I första äktenskapet fick Berta sonen Kent, född 1933. Berta gifte om sig med Torsten i början av 1940-talet och de bosatte sig i Norsstuga, där också Bertas mor Elin fick en lägenhet. De fick två barn - Ulf, född 1943 och Mats, född 1945. Vid sidan av jordbruket arbetade Torsten på olika byggen i Säffle. 1953 fick han arbete som vaktmästare, först på HSB och sedan på Stiftelsen Säfflebostäder.

Familjen flyttade då till Säffle men man behöll Norsstuga som ”sommarstuga” och Torsten skötte jordbruket på lediga stunder. 1970 bestämde de sig för att renovera Norsstuga och flytta tillbaka dit för gott.

Berta och Torstens liv präglades mycket av deras starka frikyrkliga engagemang, en följd av den väckelserörelse som drog fram i bygden i början av seklet. De var medlemmar i missionsförsamlingen i Kila och deltog aktivt i församlingsarbetet. Torsten var under många år även söndagsskollärare i Häljebol och deltog även i församlingsarbetet i Kila kyrka. Tron var en naturlig del i deras vardagliga liv; kom man på besök och blev bjuden på kaffe var bordsbönen en självklarhet. I hemmet fanns en varm atmosfär, dels mellan Torsten och Berta dels i bemötandet av besökare; man kände sig alltid välkommen där. De hade en generös attityd till sina medmänniskor; här följde man åttonde budets innebörd: ”… tyda allt till det bästa”.

Berta hade även ett osedvanligt gott minne och hon kunde berätta mycket om bygden och dess liv i tider som gått. I mycket hade hon barnasinnet kvar, kanske var det därför som barn trivdes så gott i hennes sällskap.

Torsten dog 1996 och Berta 2008.