Olof Petter Olsson föddes i Järnerud 1 juli 1828. 1863 kom han som handlare till Kalvhagen från närliggande Erserud. 1873 öppnades poststation i Botilsäter med Olsson som föreståndare och med ett årsarvode på 240 kronor. Detta var han inte nöjd med och han begärde 500 kronor med hot om att annars säga upp sig. Länsstyrelsen beslutade då att söka hitta en föreståndare som kunde nöja sig med 240 kronor. Detta hade inte Olsson räknat med och skyndade sig att meddela att han ville låta sig nöja med 240 kronor under ytterligare ett år. 1877 fastställdes sedan arvodet till 350 kronor, vilket han accepterade.
OP Olsson var gift två gånger och i äktenskapen föddes tio barn. Den äldste sonen Johan Vitalis övertog gården Kalvhagen 1887. Under 1860-talet ägdes Kalvhagen av kapten Bratt på Forsvik.
15 juni 1886 blev en olycksalig dag då OP Olsson lämnade jordelivet. Av oklar anledning tog Olsson sitt eget liv och lämnade familj med fru och många barn efter sig.
Ytterligare tragik drabbade familjen några år senare då även Johan Vitalis begick självmord 14 mars 1890 genom intagande av gift. Han blev i tysthet begravd på Botilsäters kyrkogård. Hans hustru och änka Johanna Christina bar på deras barn som föddes 7 juni 1890 men dog redan dagen efter förlossningen.
Kalvhagen är centralorten i Botilsäter, belägen på gården med samma namn. Där är också den medeltida kyrkan från 1100-talet belägen. Intill kyrkan fanns sockenmagasin och tiondemagasin varav det ena fortfarande är bevarat. Tvärs över landsvägen finns den lilla byggnad som under 1800-talet inrymde både poststation lanthandel. På samma sida av vägen finns fortfarande den byggnad som en gång i tiden var mejeri. I nära anslutning fanns också folkskolan och en bit bort en smedja som utvecklades till maskinfirma med serviceverkstad.
Ur Karlstads-Tidningen den 19 juni 1886
En sorglig händelse tilldrog sig i tisdags då handlanden OP Olsson i Kalfhagen, Seffle, dödade sig medelst strupens avskärande. Han hade vid middagstiden gått ut till några torpare nere vid sjön, samt stannade där till 2-tiden, då han avlägsnade sig. Men då han icke kom vid vid vanlig tid, började man frukta att någon olycka hänt honom, varför folk skickades ut för att söka reda på honom. Man visste med säkerhet att han skulle befinna sig på en skogbeväxt udde, men oaktat att 70 man sökt, lyckades man först följande dags morgon kl .8, finna honom. Han låg då död under några täta buskar. Man har all anledning att antaga att en tillfällig sinnesrubbning varit orsaken till den beklagliga händelsen. Olsson ansågs vara en rik man och var det sannolikt även, men icke desto mindre kommer säkerligen hans död att förorsaka många rubbningar på Näset. Olsson var en man med framstående personliga egenskaper, hwarföre han var en i det offentliga mycket anlitad man. Det torde bli svårt att på hans trakt få någon som ersätter honom såsom sådan, skriver vår meddelare.
En annan av våra korrespondenter, skriver härom: Gissningsvis förmäles att Olsson ingått borgensförbindelser till rätt betydliga belopp och han därföre, måhända mera av dysterhet och misstron av werklig anledning, begått självmordet. Om hans egen goda ekonomiska ställning har icke rått det ringaste twifvel, och att anledningen till sjelfmordet torde bara således sökas i utomliggannde skäl, hwarom eder meddelare snart nog torde närmare underrätta.
Olsson var gift för andra gången och lyckligt gift samt hade flera barn, hwaraf många minderåriga. Hans äldste son har under sednare tiden wistats hemma och biträtt fadern i dennes werksamhet.
Ur Karlstads-Tidningen den 19 augusti 1886.
I konkurs har handlanden OP Olsson i Kalfhagen Botilsäter sterbhusförsatts. Till gode män valdes hrr. F Lindgren i Åmål och Vitalis Olsson i Botilsäter. Rättens ombudsman blef länsman OW Lindh i Seffle.